45. (89) Shane O'Connor (IRL) 2:05.14

Efter mången letande: vi fann en irländare i vinter-OS. Shane O´Connor kom 45:a i herrarnas slalom...fantastiskt!
Vi säger Sláinte till Shane och hoppas på fler irländare i backen. Lär ju vara underhållande. Ska vi säga också att han var 26 sek efter vinnaren. Men han körde båda åken. Alltid nåt.

/Pure Malt

Bilder

En av fördelarna med att ha trogna vänner/fans/följeslagare som ofta kommer på våra gigs är att det finns drivor med bilder från dessa tillfällen. Vi sitter nu och gallrar igenom ett antal bilder att ha med på omslaget till skivan. Det är ju så att arbetet med allt runtomkring skivan tar nästan lika lång tid som själva inspelningen.
Har DU några bilder på oss från spelningar? Maila till oss på pure.malt@spray.se och skicka din bästa PM-bild. Använder vi din bild i omslaget så får du självklart ett ex av skivan som tack.

/Pure Malt

Kiltarna!

Ja, visst är det så att vi alltid bär kilt när vi uppträder. Inte "kjol" alltså. Det ordet skulle man få äta upp att man sa om man skämtade med någon stor rödhårig skotte på den lokala puben. Kilten är typ det manligaste man kan ha och ett tecken på maskulinitet. Den bars ju av William Wallace, "Braveheart" himself!

Våra kiltar är självklart mer färggranna och dessutom helt skräddarsydda, något som barderna på 1000-talet inte kände till direkt. Kiltarna har vi köpt i Skottland, och vi bär lite olika tartans (rutmönster).

André har likt sin pappa Anders fastnat för Cameron, men med skillnaden att André har muted colours och Anders modern colours. Stefan bär Sutherlands klanmönster och Robin clan Logan.

Det är fritt val att välja mönster, så när som på det faktum att man måste vara av kunglig börd för att få bära Royal Stewart. Man går helt enkelt in i en välsorterad kiltbutik av rang och slår i olika tartan-böcker och väljer sin favorit. Något av en chansning då man egentligen bara väljer från små tygexemplar. Det är ju något annorlunda sen när man ser hela kilten, men lite känsla får man ha.

Vi växte ju upp med att se The Corbies spela skotsk musik och de bar ju kilt. Och i sann skotsk familjetradition så gör vi som våra fäder, ett sätt att hedra dem. Även om de såklart fortfarande är i livet, de har faktiskt inte ens en fot i graven än. Men för oss betyder kilten även att vi får en extra kick till spelningen. Och det behövs ju under långa kvällar och många set.

Kiltarna kostar mellan 4 och 5000 kr ungefär. I alla fall om det är av äkta kvalité. Mycket tycker vissa, andra resonerar att det är en investering/minne/plagg för livet. Och det tycker ju vi såklart.

I alla fall om man vill vara det band som starkast och mest kvalitativt bär fanan för skotsk (och irländsk) musik i Sverige!

/Pure Malt

Vart fan är skivan??

Ni kanske undrar vad det är som gör att skivan ännu inte är klar?
Jo ser ni, i Pure Malt gillar vi att göra saker den rätta vägen. Och när vi nu i ett fall med en av låtarna ville gå den rätta vägen så fick vi nobben för vårt förslag och fick därför göra om vissa delar av nämnda låt. Vilken låt? Nä nä, nåt ska ni väl få vänta på...

Det fanns en tid...- Anders Gjörling!

Anders gästar Pure Malt på the Dubliner.

Det fanns en tid....så sade alltid Anders Gjörling inför en av de äldsta låtarna på repertoaren, "The Rovin Journeyman". En låt bland många andra man förknippar med denna eminente folkmusiksångare. Anders var ju leadsångare för The Corbies länge under 70-, 80- och 90-talet. Ända in i 2000-talet faktiskt. Han har faktiskt inte lagt av än, bara tagit ett steg åt sidan ibland för att vi ungdomar (?) i Pure Malt ska bära fanan vidare. Framför allt under sena kvällar på The Dubliner etc.

Utan Anders hade inte Pure Malt funnits till. I alla fall inte med André i gruppen. Anders är nämligen Andrés pappa. Om ni inte redan visste detta. Duetter mellan far och son är inte helt ovanliga, och när Anders idag gästsjunger eller hoppar in vid större gig sjungs både Rovin Journeyman och I´m a Rover som duetter med dessa herrar. Annars sjunger han många andra låtar precis som han gjort tusentals gånger. Om du frågar Anders idag så har han många minnen ifrån spelningar och berättar gärna för alla som vill höra. Ursprunget? Anders var med och grundade Pipes&Drums säckpipeband här i Stockholm i slutet av sextiotalet. Där var han virveltrumslagare. Sedan utvecklades intresset för skotsk folkmusik tack vare förebilder som The Corries och Boys of the Loch bl.a. En grupp vid namn The Corbies bildades 1973 och resten är historia.

Anders ägnar sig idag något mer med sitt arbete som whiskyambassadör. Ett yrke och en passion som passar som handen i handsken. Uppdragen och provningarna är många och tiden för musik är mindre. Besök gärna hans hemsida om du vill veta mer. www.whiskyworld.se.

Men suget för musik-gig finns kvar. Åtminstone varje sommar när utomhus-scenerna lockar...Du rockar Anders, tycker vi.

/Pure Malt

Det fanns en tid...

...när vi inte sprängde taken på The Dubliner med allsång, när det inte fanns folk som kastade sig efter avspelade strängar och utkastade plektrum.
I början av vår resa spelade vi ofta på små pubar, med antingen ingen publik, eller alldeles för onykter publik. Ett av dessa ställen låg i Västerås. Där stod vi tre personer och spelade inför en sur bartender och två ätande gäster, samt en berusad kvinna som trodde att det var en Eva Dahlgren-tribute. Inget ställe man skulle återvända till idag.

Ett annat ställe låg i Köping. Där var publiken så packad redan innan vi började spela att vi lätt hade kunnat slå på en skiva, åka hem och fakturera.

Vad vill vi då ha sagt med det här svammlandet? Jo, att även om dom spelningarna var rent katastrofala rent artistiskt så lärde vi oss otroligt mycket av dom. Dom skapade en samstämmighet i gruppen som vi har nytta av än idag. Vi lärde oss dessutom att hantera fyllon bättre, vilket man än idag kan ha nytta av.

Skivan då? Jodå, den går absolut framåt.

/Pure Malt

OS!

Inte mycket som har med Irland att göra i OS direkt. Hockeylaget dom har skulle väl suttit i utvisningsbåset hela turneringen, om de inte röjt OS-byn innan... What else? Har dom kanske nån skridskoåkare....? Skulle inte tro det. Skidskytt? Lär bli många straffrundor i så fall. Och vem vågar stå i närheten när det är dax för stående skytte... Slalom....haha, nej inte det heller. Såg ingen irländsk trupp igår på invigningen. Men de kan ju så mycket annat. T. ex skriva låtar. Som Flogging Molly. De har ju en låt som heter "What´s left of the flag". Och så här såg det ut när vi körde den i november på The Dubliner. Ljudet kanske inte är det bästa, men vad begär man av en vanlig videokamera.

By the way, hur mäktig är han inte Peter Forsberg. En solklar fanbärare om det nånsin var någon som tyckte nåt annat. Han kommer leverera, var så säkra. Tills det smäller natten mot torsdag kör vi lite Pure Malt. Som alltid.

http://www.youtube.com/watch?v=oaD-v86t4Fk

/Pure Malt